AN 3.30
Avakujja Sutta
— Retourné —

Voici trois types de personnes écoutant le Dhamma. Quelle est celle qui vous correspond?




Pāḷi



“tayome, bhikkhave, puggalā santo saṃvijjamānā lokasmiṃ. katame tayo? avakujjapañño puggalo, ucchaṅgapañño puggalo, puthupañño puggalo.

Français



Mendiants, on trouve dans le monde ces trois [types d']individus. Quels sont ces trois? L'individu au discernement retourné, l'individu au discernement sur ses genoux et l'individu au discernement vaste.

katamo ca, bhikkhave, avakujjapañño puggalo? idha, bhikkhave, ekacco puggalo ārāmaṃ gantā hoti abhikkhaṇaṃ bhikkhūnaṃ santike dhammassavanāya. tassa bhikkhū dhammaṃ desenti ādikalyāṇaṃ majjhekalyāṇaṃ pariyosānakalyāṇaṃ sātthaṃ sabyañjanaṃ, kevalaparipuṇṇaṃ parisuddhaṃ brahmacariyaṃ pakāsenti. so tasmiṃ āsane nisinno tassā kathāya neva ādiṃ manasi karoti, na majjhaṃ manasi karoti, na pariyosānaṃ manasi karoti. vuṭṭhitopi tamhā āsanā tassā kathāya neva ādiṃ manasi karoti, na majjhaṃ manasi karoti, na pariyosānaṃ manasi karoti.

Et quel est, mendiants, l'individu au discernement retourné? À cet égard, mendiants, un certain individu se rend souvent au monastère pour écouter le Dhamma en la présence des mendiants. Les mendiants lui enseignent le Dhamma qui est bénéfique au début, bénéfique au milieu et bénéfique à la fin, avec la signification et le phrasé corrects, et présentent la vie brahmique qui est entièrement complète et pure. Tandis qu'il est assis sur son siège, il ne porte pas son attention à cette allocution ni en son début, ni en son milieu, ni à sa fin. Une fois qu'il s'est levé de son siège, il ne porte pas non plus son attention à cette allocution que ce soit en son début, en son milieu, ou à sa fin.

seyyathāpi, bhikkhave, kumbho nikkujjo tatra udakaṃ āsittaṃ vivaṭṭati, no saṇṭhāti; evamevaṃ kho, bhikkhave, idhekacco puggalo ārāmaṃ gantā hoti abhikkhaṇaṃ bhikkhūnaṃ santike dhammassavanāya. tassa bhikkhū dhammaṃ desenti ādikalyāṇaṃ majjhekalyāṇaṃ pariyosānakalyāṇaṃ sātthaṃ sabyañjanaṃ, kevalaparipuṇṇaṃ parisuddhaṃ brahmacariyaṃ pakāsenti. so tasmiṃ āsane nisinno tassā kathāya neva ādiṃ manasi karoti, na majjhaṃ manasi karoti, na pariyosānaṃ manasi karoti; vuṭṭhitopi tamhā āsanā tassā kathāya nevādiṃ manasi karoti, na majjhaṃ manasi karoti, na pariyosānaṃ manasi karoti.

Tout comme, mendiants, lorsqu'une jarre est retournée, l'eau qui y a été versée s'en écoule et n'y reste pas, de la même manière, un certain individu se rend souvent au monastère pour écouter le Dhamma en la présence des mendiants. Les mendiants lui enseignent le Dhamma qui est bénéfique au début, bénéfique au milieu et bénéfique à la fin, avec la signification et le phrasé corrects, et présentent la vie brahmique qui est entièrement complète et pure. Tandis qu'il est assis sur son siège, il ne porte pas son attention à cette allocution ni en son début, ni en son milieu, ni à sa fin. Une fois qu'il s'est levé de son siège, il ne porte pas non plus son attention à cette allocution que ce soit en son début, en son milieu, ou à sa fin.

ayaṃ vuccati, bhikkhave, avakujjapañño puggalo.

Voici, mendiants, ce qu'on appelle l'individu au discernement retourné.

“katamo ca, bhikkhave, ucchaṅgapañño puggalo? idha, bhikkhave, ekacco puggalo ārāmaṃ gantā hoti abhikkhaṇaṃ bhikkhūnaṃ santike dhammassavanāya. tassa bhikkhū dhammaṃ desenti ādikalyāṇaṃ majjhekalyāṇaṃ pariyosānakalyāṇaṃ sātthaṃ sabyañjanaṃ, kevalaparipuṇṇaṃ parisuddhaṃ brahmacariyaṃ pakāsenti. so tasmiṃ āsane nisinno tassā kathāya ādimpi manasi karoti, majjhampi manasi karoti, pariyosānampi manasi karoti; vuṭṭhito ca kho tamhā āsanā tassā kathāya nevādiṃ manasi karoti, na majjhaṃ manasi karoti, na pariyosānaṃ manasi karoti.

Et quel est, mendiants, l'individu au discernement sur ses genoux? À cet égard, mendiants, un certain individu se rend souvent au monastère pour écouter le Dhamma en la présence des mendiants. Les mendiants lui enseignent le Dhamma qui est bénéfique au début, bénéfique au milieu et bénéfique à la fin, avec la signification et le phrasé corrects, et présentent la vie brahmique qui est entièrement complète et pure. Tandis qu'il est assis sur son siège, il porte son attention à cette allocution en son début, en son milieu, et à sa fin. Mais une fois qu'il s'est levé de son siège, il ne porte plus son attention à cette allocution que ce soit en son début, en son milieu, ou à sa fin.

seyyathāpi, bhikkhave, purisassa ucchaṅge nānākhajjakāni ākiṇṇāni: tilā taṇḍulā modakā badarā. so tamhā āsanā vuṭṭhahanto satisammosā pakireyya. evamevaṃ kho, bhikkhave, idhekacco puggalo ārāmaṃ gantā hoti abhikkhaṇaṃ bhikkhūnaṃ santike dhammassavanāya. tassa bhikkhū dhammaṃ desenti ādikalyāṇaṃ majjhekalyāṇaṃ pariyosānakalyāṇaṃ sātthaṃ sabyañjanaṃ, kevalaparipuṇṇaṃ parisuddhaṃ brahmacariyaṃ pakāsenti. so tasmiṃ āsane nisinno tassā kathāya ādimpi manasi karoti, majjhampi manasi karoti, pariyosānampi manasi karoti; vuṭṭhito ca kho tamhā āsanā tassā kathāya neva ādiṃ manasi karoti, na majjhaṃ manasi karoti, na pariyosānaṃ manasi karoti.

Tout comme, mendiants, un homme ayant divers aliments répandus sur ses genoux: des graines de sésame, des grains de riz, des friandises, des dattes jujubes; il se lèverait de son siège en manquant de présence d'esprit et les éparpillerait. De la même manière, un certain individu se rend souvent au monastère pour écouter le Dhamma en la présence des mendiants. Les mendiants lui enseignent le Dhamma qui est bénéfique au début, bénéfique au milieu et bénéfique à la fin, avec la signification et le phrasé corrects, et présentent la vie brahmique qui est entièrement complète et pure. Tandis qu'il est assis sur son siège, il porte son attention à cette allocution en son début, en son milieu, et à sa fin. Mais une fois qu'il s'est levé de son siège, il ne porte plus son attention à cette allocution que ce soit en son début, en son milieu, ou à sa fin.

ayaṃ vuccati, bhikkhave, ucchaṅgapañño puggalo.

Voici, mendiants, ce qu'on appelle l'individu au discernement sur ses genoux.

“katamo ca, bhikkhave, puthupañño puggalo? idha, bhikkhave, ekacco puggalo ārāmaṃ gantā hoti abhikkhaṇaṃ bhikkhūnaṃ santike dhammassavanāya. tassa bhikkhū dhammaṃ desenti ādikalyāṇaṃ majjhekalyāṇaṃ pariyosānakalyāṇaṃ sātthaṃ sabyañjanaṃ, kevalaparipuṇṇaṃ parisuddhaṃ brahmacariyaṃ pakāsenti. so tasmiṃ āsane nisinno tassā kathāya ādimpi manasi karoti, majjhampi manasi karoti, pariyosānampi manasi karoti; vuṭṭhitopi tamhā āsanā tassā kathāya ādimpi manasi karoti, majjhampi manasi karoti, pariyosānampi manasi karoti.

Et quel est, mendiants, l'individu au discernement vaste? À cet égard, mendiants, un certain individu se rend souvent au monastère pour écouter le Dhamma en la présence des mendiants. Les mendiants lui enseignent le Dhamma qui est bénéfique au début, bénéfique au milieu et bénéfique à la fin, avec la signification et le phrasé corrects, et présentent la vie brahmique qui est entièrement complète et pure. Tandis qu'il est assis sur son siège, il porte son attention à cette allocution en son début, en son milieu, et à sa fin. Une fois qu'il s'est levé de son siège, il porte son attention à cette allocution en son début, en son milieu, et à sa fin.

seyyathāpi, bhikkhave, kumbho ukkujjo tatra udakaṃ āsittaṃ saṇṭhāti no vivaṭṭati; evamevaṃ kho, bhikkhave, idhekacco puggalo ārāmaṃ gantā hoti abhikkhaṇaṃ bhikkhūnaṃ santike dhammassavanāya. tassa bhikkhū dhammaṃ desenti ādikalyāṇaṃ majjhekalyāṇaṃ pariyosānakalyāṇaṃ sātthaṃ sabyañjanaṃ, kevalaparipuṇṇaṃ parisuddhaṃ brahmacariyaṃ pakāsenti. so tasmiṃ āsane nisinno tassā kathāya ādimpi manasi karoti, majjhampi manasi karoti, pariyosānampi manasi karoti; vuṭṭhitopi tamhā āsanā tassā kathāya ādimpi manasi karoti, majjhampi manasi karoti, pariyosānampi manasi karoti.

Tout comme, mendiants, lorsqu'une jarre est debout, l'eau qui y a été versée y reste et ne s'en écoule pas, de la même manière, un certain individu se rend souvent au monastère pour écouter le Dhamma en la présence des mendiants. Les mendiants lui enseignent le Dhamma qui est bénéfique au début, bénéfique au milieu et bénéfique à la fin, avec la signification et le phrasé corrects, et présentent la vie brahmique qui est entièrement complète et pure. Tandis qu'il est assis sur son siège, il porte son attention à cette allocution en son début, en son milieu, et à sa fin. Une fois qu'il s'est levé de son siège, il porte son attention à cette allocution en son début, en son milieu, et à sa fin.

ayaṃ vuccati, bhikkhave, puthupañño puggalo.

Voici, mendiants, ce qu'on appelle l'individu au discernement vaste.

‘ime kho, bhikkhave, tayo puggalā santo saṃvijjamānā lokasmin’”ti.

Voici, mendiants, quels sont ces trois [types] d'individus que l'on trouve dans le monde.



(Une récapitulation finale en vers n'a pas été traduite)

Bodhi leaf


Traduction proposée par Rémy.

———oOo———
Publié comme un don du Dhamma,
pour être distribué librement, à des fins non lucratives.
---

Le traducteur n'est pas un expert en Pali, et afin d'éviter toute erreur se réfère à des traductions déjà existantes; il espère néanmoins que les erreurs qui peuvent se glisser dans la traduction ne sont que minimes.


Creative Commons License
Ce travail est sous une License Internationale Creative Commons 4.0
avec Attribution, Usage non-commercial et Partage sous mêmes conditions
.